Har suttit och kollat på bilder från hela 2013 och håller innerligt tummarna på att det inte blir ett till otursår.. 

På långfredagen förra året så fick jag en härlig rejäl spark rakt på låret av zamina. Mjukdelarna blev lite mos och broddhålen var heller inte mysiga. När jag lår där på marken efter sparken så var jag nästan 100 % säker på att jag brutit benet då det låg i en onormal ställning och det gjorde så j*vla ont, kunde dessutom inte ens stödja på benet så att bara komma upp på fötter igen var en utmaning. Som pricken över i:et så hade zamina kolik samtidigt som detta hände (skulle ut och gå med henne och så blev hon troligtvis riktigt förbannad över att jag försökte få fram henne i skritt så hon drog på en riktigt kospark rakt ut och träffade mitt på låret) så jag vägrade att åka till akuten innan jag visste att zamina var i ett stabilt tillstånd. Och på allt detta så fick vi ut en värdelös distriksveterinär (kallar denna för X) som var rädd för hästar (hon var inriktad på kossor i vanliga fall) och ville inte ens tempa henne utan det fick mamma göra. Sedan när X skulle sonda zamina så började det forsa näsblod och det mesta var kaos. Tillslut blev zamina lite bättre och jag kunde åka in till akuten.

Precis när mitt lår återhämtat sig och jag inte kände av det så åkte jag av Mille som blev livrädd för solen som bländade honom så slet jag av mig ledbandet vid vristen. Kändes så otroligt onödigt och jag var mest irriterad på mig själv hur jag kunde välja att rida barbacka på honom när jag var helt medveten om att han var väldigt istadig så jag kände just då ingen smärta utan den kom ca 30 mintuer senare när jag var hemma i stallet igen.

Så ja, hela sommarens tävlingar blev i princip inställda. Riktigt surt att missa Sundsvall horseshow men men, bättre lycka det här året, haha!